Hej Titicaca tänk att vi möts

Vi vaknar tidigt för att möta morgonljuset från vårt rum. Vi har fönster ut mot Titicaca så vi kan se solen gå upp. Att jag står här vid denna sjön som jag har sett på tv, läst om i böcker och undrat om jag någonsin skulle komma hit. Här är jag nu.

Vi tar en båt ut på morgonen för att besöka vassöarna som ligger ute i viken. Här bor urosindianerna på gigantiska öar av vass. När man stiger ombord så sjunker man ner i det mjuka underlaget, som att gå på en tjockmatta. Här lever arbetar indianerna under primitiva förhållanden i små vasshyddor.

Indianerna använde vassbåtar för att ta sig runt, fiska och hälsa på andra i området, som ett primitivt Venedig. Fast de har även andra ”moderna” båtar. Det bor flera generationer på varje vassflotte. Blir det konflikter på en flotte tar man helt enkelt och såga isär flotten så att det blir två. Alla familjer delar ansvaret för matlagningen och man har en egen president och borgmästare.

Pappa och jag åkte in till Puno för en egen rundvandring på eftermiddagen. En lugn stad med få privata bilar.

I all hast lämnar vi Titicaca och Puno. Det vankas storstrejk och då kommer vi ingen vart eftersom man lägger ut stenar på vägen. Så nu om en stund far vi till Cusco.

IMG_0194.JPG

IMG_0190.JPG

IMG_0192.JPG

IMG_0191.JPG

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *